7. Då och nu - 3 Hålkort Data till datorerna lästes in med hjälp av hålkort eller hålremsa. Det fanns då en yrkesgrupp som hette stansoperatriser som från blanketter stansade hålkort. Du kan fortfarande höra att en del kallar registrering av data för stansning. Hålkorten sorterades i särskilda maskiner innan de lästes in i datorn. Fakturor och andra blanketter samt kilometerlånga listor på så kallat pyjamaspapper skrevs ut på allt snabbare skrivare. Varje datorinvestering räknades hem genom ökad effektivitet och möjligheter att spara personal. Men det var sällan någon måste sägas upp, det fanns nya arbetsuppgifter och konjunkturerna var bra. Saab På Saabs robotavdelning ville man i slutet av 50-talet göra något som på den tiden sågs som ren science-fiction. Man ville konstruera en navigationsdator som var så liten att den kunde placeras i en robot eller ett flygplan. Det man tidigare fått fram i datorväg var SARA, Saabs Räkneautomat, och den upptog en maskinhall på flera hundra kvadratmeter. SARA hade konstruerats i slutet av 50-talet (och blev därmed Sveriges andra datamaskin efter statliga BESK). Bakom utvecklingen låg försvaret, det behövdes mycket beräkningskraft vid konstruerandet av stridsflygplanet Draken. Väderdator 1960 lyckades Saab göra en för dåtiden mycket liten dator som gick under beteckningen D2 och vägde bara 200 kg. Efterföljaren till D2 kallades D21 och nr 1 installerades hos Skandinaviska Elverk 1962. D21 blev Sveriges första serietillverkade civila datamaskin och tillverkades i drygt 30 exemplar varav några exporterades till Finland, Norge och Tjeckoslovakien. D21 kom att användas i flera pionjärtillämpningar såsom skärande av flygplansplåtar vid Kockums i Malmö, väderprognoser för SMHI i Norrköping och projektering av vägar på Vägverket. Svenska staten var i det tidiga 60-talet i behov av 20 ''länsdatorer'' som skulle användas av Länsstyrelsen för skatteberäkningar. Valet stod mellan Saab och IBM. Från början delades ordern mellan företagen men Saabmaskinerna visade sig vara effektivare och 1969 hade länsstyrelserna helt gått över till Saab. Världens första bankterminaler Nästa stora order var världens första och största bankterminalsystem åt de nordiska sparbankerna, ett system som delvis var i drift ända in på 1980-talet. 1966 kom Datasaabs nästa modell, D22 som såldes i ca 70 exemplar. Det fortsatte 1969 med minidatorn D5 som var den dator som användes i sparbankerna terminalsystem. 1971 var CK37 färdig och i den hade man datorn som verkligen kunde sitta i ett flygplan och kom att sitta i Viggen. Mjukdatorn D23, ''mjukdatorn'', hade ett system som innebar att varje del av processorn hade egen klocka vilket medförde att den kunde utföra flera instruktioner asynkront utan att andra delar gick långsammare. Saab tog inte patent på denna teknik, det gjorde istället Intel 1978. Tekniken används i Intels processorer. D23 blev en ekonomisk flopp. Verksamheten såldes 1975 till amerikanska Sperry Univac och har under årens lopp sålts vidare åt alla möjliga håll och har kommit att heta Ericsson Informations Systems och Nokia Data. Delar av Datasaab hamnade till slut i ICL. |
LÄS MER i 8.html Då och nu - 4: Mini, VAX, Prime, Långt före PCn, HAL 2001