Till innehållsförteckningen

6. Då och nu - 2

26 meter matematikmaskin

ENIAC fyllde ett rum som var 26 meter långt och själv var den drygt två och en halv meter hög. Ändå gick det inte att lagra programmet i datorn utan för varje beräkning gjordes manuella inställningar genom att operatörerna kopplade kablar på olika sätt. Trots det kom ENIAC att användas i 10 år tack vare den stora beräkningskapaciteten.

Den första svenska datorn togs i bruk år 1953 och kallades BESK som uttydes Binär Elektronisk Sekvens-Kalkylator. Den byggdes på Tekniska Högskolan. BESK var försedd med bildskärm som kunde visa kurvor medan text fortfarande skrevs ut på skrivare. Den var på sin tid världens snabbaste dator och användes flitigt av flygplansindustrin, forskare och försvaret.

Datorerna användes då som matematikmaskiner. Eftersom de var dyra, skrymmande och utomordentligt svåra att programmera trodde man då att det skulle räcka med ett halvt dussin datorer för att täcka världsbehovet.

Datamaskiner

Det var två amerikanska företag som tillverkade skriv- och räknemaskiner som började marknadsföra datamaskiner för kommersiell användning. Remington Rand gjorde den första serietillverkade maskinen, en UNIVAC som byggdes i 15 exemplar. International Business Machines, IBM, var det andra företaget som börja utveckla och sälja datamaskiner. IBM blev störst på datamaskiner och blev marknadsledande när det gäller större datorer.

Rymdkapplöpningen

Det som påskyndade utvecklingen mot mindre och snabbare datorer var rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Militären och stora statliga projekt har varit ledande i den tekniska forskningen ända tills nu. Senare började militären i allt större omfattning använda standardkomponenter som kan köpas på marknaden.

Under 60- och 70-talet utvecklades de stora datorerna för myndigheter, industri och handel. IBM var marknadsledande genom att bearbeta och utbilda företagsledningen i företaget. IBM bjöd in till välregisserade konferenser i lyxig miljö och övertygade beslutsfattarna om nödvändigheten att följa utvecklingen och datorisera. "Vi säljer inte burkar, vi säljer system", var slagorden. "Vi bygger systemen för användarna", sades det. När användarna hade krav som inte stämde med tekniken så var det i alla fall teknikerna som styrde lösningen så att det passade maskinen.

IBM fick en särställning

Medan konkurrenterna byggde allt större maskiner satsade IBM på förhållandevis små maskiner, IBM 1401 som började tillverkas 1959 blev den mest populära datorn för kontor och administration. På 60-talet lanserades 360-serien som skulle lösa företagets alla behov av datakraft.

Konkurrenterna bearbetade tekniska chefer, datachefer och tillverkningschefer medan IBM gick direkt på verkställande direktören. Operativsystemet var extremt svårt och för att sköta maskinerna krävdes specialutbildade personer i vita rockar. Men IBM löste företagens behov, det var bara en kostnadsfråga. Kunderna blev nöjda och IBM tjänade stora pengar.

LÄS MER i 7.html Då och nu -
3: Hålkort, Saab, Väderdator, Världens första bankterminaler, Mjukdatorn

Till innehållsförteckningen


http.//www.programguiden.se

klicka här: