Till innehållsförteckningen

Dagens IT-historia

16. Programspråken - 4

C, C++

De program som finns nu är utvecklade på olika sätt. De mest ambitiösa har utvecklat i programspråket C och C++. Andra har gått över till färdiga databaser, till exempel Mirosoft Access och byggt på med Visual Basic och rapportgenererande program. Det är det snabbaste sättet att få fungerande program.
Däremot är det höga krav på datorn, det behövs mycket hårddisk och mycket minne för att inte bli alltför långsamt. Som tiderna nu utvecklas är minne mycket billigare än tidigare. De som utvecklat i Pascal för Dos fortsatte kanske med Delphi, ett programmeringsverktyg för Windows från samma leverantör.

Objektprogrammering

I Windowsmiljön bygger programmeringen på objekt. I Programmen är det i förväg bestämt vad som ska hända när man med musen klickar eller dubbelklickar på en symbol. Programmeraren arbetar på ett helt annat sätt än tidigare.
Med hjälp av kraftfulla verktyg bygger programmeraren upp skärmbilder med objekt i till exempel Delphi och Visual Basic. Objekten kan vara knappar, inmatningsrutor, listrutor, alternativrutor, databaser och så vidare. Därefter kopplas en programsnutt till respektive objekt.
Omvänd teknik
Det är helt omvänd teknik jämfört med de gamla programmeringsspråken. I stället för att börja med detaljerna kan programmeraren nu från sin skärmbild konstruera detaljerna.
Vid objektprogrammering bygger man programmet med hjälp av komponenter. Hur komponenterna samverkar styrs av några programrader. Vissa komponenter finns färdiga medan andra får skrivas på egen hand.
När programmeraren kopplar ihop händelser blir det användbara underprogram som i sin tur kan användas i andra program. Därmed skapas en programbank som mer eller mindre modifierat kan användas flera gånger.
10% ?
Det har blivit alltmer tydligt att programmering utförs av proffs och att vi vanliga användare inte ska bry oss så mycket om detta. Vi får i stället massor av färdigprogrammerade funktioner som vi har all möda i världen att hålla reda på.
Handen på hjärtat, hur många procent av funktionerna i Word använder du? Jag gissar på 10%. Dessa 10% är dock olika från person till person. Många funktioner är mycket användbara medan andra verkar vara gjorda av programmerarna för att tillfredsställa deras egen skicklighet och fåfänga.
HTML
Medan Word och andra kontorsprogram blivit allt mer komplicerade och resurskrävande har Internet medfört att sådana program inte fungerar vid långsamma förbindelser.
HTML är en förkortning för Hyper Text Markup Language och är egentligen inte ett programmeringsspråk utan en uppsättning koder. Koden för t ex fetstil är <B> (bold). All text som står efter en kod får det utseende som koden ger. </B> betyder "slut på fetstil". Alla HTML-koder är omgivna av <>.
De flesta koder fungerar på samma sätt. En start-kod och en slut-kod. Start-koden är omgiven av <> och slut-koden är </>, som t ex slut-koden för fetstil: </B>. Koden för kursiv stil är <I> (italics) och </I> är slut-koden för kursiv stil. Ganska enkelt faktiskt.
Din första webbsida
Man kan skriva flera HTML-koder på samma rad om man vill och det spelar ingen roll om man har mellanslag eller inte mellan koderna. Det viktigaste är att det är lätt att läsa koden. Så här kan din första webbsida vara konstruerad

 

<HTML>
<HEAD>
<TITLE>Min hemsida </TITLE>
</HEAD>
<BODY>
<CENTER>
<H1>

VÄLKOMMEN TILL MIN HEMSIDA!
</H1>
</CENTER>
<P>
<FONT SIZE=4>

Det här är mitt första försök att göra en egen hemsida. Ju mer jag lär mig desto bättre kommer sidan att bli.
</FONT>
</BODY>
</HTML>

Resultatet blir det här:


På webbsidorna finns ofta understrukna ord, HTML-länkar. En klickning på en sådan länk innebär en förflyttning till en annan del av dokumentet, en annan del av webbplatsen eller en helt annan webbplats som kan finnas i en annan del av världen.
Efter en snabbkurs i HTML är det enkelt att göra webbsidor. Pionjärerna tycker fortfarande att det enda rätta sättet att göra ett dokument för Internet är att skriva HTML-kod. Precis som i ordbehandlingens barndom ska man hålla reda på en massa koder och programmera med vanlig text.
Som tur är går utvecklingen på det här området snabbt vilket gör det enkelt även för amatörer att tillverka webbsidor. I alla nya program, till exempel Word, kan du helt enkelt använda alternativet Spara som… och ange att du vill spara som HTML. Därmed är dokumentet läsbart i webbläsare.
I Microsofts och Netscapes webbläsare ingick även program för redigering av webbsidor. Dessa saknade en del finesser som gör att den som ville ha mer avancerade webbplatser måste ha ett duktigare redigeringsprogram eller komplettera med programkod för till exempel java.

 Java

Java är ett programspråk som utvecklats med programspråket C/C++ som utgångspunkt. Java är utvecklat av Sun, ursprungligen var det tänkt för att programmera kaffebryggare, trafikljus och liknande. När Internet blev populärt insåg man att webbsidorna kunde kompletteras med programsnuttar skrivna i Java för att få in mera funktioner på Internet. Java körs lokalt på arbetsstationerna eller PCn. Detta är till stor fördel genom att endast programkoden behöver laddas ner från värddatorn som finns ansluten över ett nätverk, till exempel Internet.

 

JavaScript är inte en version av Java, utan ett speciellt scriptspråk utvecklat av Netscape. Avsikten är att man inte ska behöva kunna någon egentlig programmering för att kunna göra så kallade scripts i ett webbdokument.

Java Applet är en programsnutt som är skriven i Java och kompilerad. Därmed kan du inte ändra programmeringen själv utan får godta programsnutten som den ser ut eller be programmeraren ändra på det sätt du önskar. Det finns en uppsjö av applets och scripts att hämta på olika webbplatser runt om i världen. Många är gratis eller shareware.

Alla moderna webbläsare kan läsa Java. Annars är det lätt att komplettera över Internet. Det mesta om Java inklusive kurser och hjälpfiler finns på Internet.

LÄS MER i 17.html Operativsystem - 1: Unix

Till innehållsförteckningen


http.//www.programguiden.se  

klicka här: