Till innehållsförteckningen

Dagens IT-historia

13. Programspråken - 1

När ENIAC, den första datorn, skulle programmeras gjordes det med inställningar av kontakter på fronten. Långt in på 70-talet hade stordatorerna från IBM en panel med en massa blinkande lampor. De sades vara till för teknikerna, men egentligen gjorde de mest nytta genom att imponera på besökande amatörer.


Assembler

Innehållet i datorns minne är ju bara transistorer som kan vara av eller på, vi brukar översätta detta med ett för på och noll för av. I begynnelsen bestod programmeringen av maskinkod där varje etta och nolla måste programmeras in i minsta detalj.

Assembler är ett maskinnära språk och är specifikt för varje maskin. Kommandona Assembler måste specificeras in i detalj, till exempel var i minnet man hämtar och lagrar olika data. Därmed är det också ett svårt språk.

Så småningom gick utvecklingen mot att programspråket skulle vara begripligt så att det skulle gå lättare och fortare att programmera. Tanken var att man på vanlig engelska skulle kunna skriva ett program. Man börjar tala om högnivåspråk. Men i stället behövdes en mer komplicerad kompilator som översatte programmerarens kommandon till maskinspråk. Kompilatorn var inte alltid lika effektiv vilket gjorde att programmet ibland tappade prestanda.

Fortran och Cobol

I mitten av 50-talet utvecklades programspråket Fortran av IBM. Fortran blev det mest använda programspråket för tekniska tillämpningar på stor- och minidatorer.

Sedan 1952 hade en serie programspråk utvecklats för företagsadministration där språket liknade vanligt talspråk, bland annat hade IBM utvecklat Commercial Translator. Genom ett givande samarbete inom dataindustrin utvecklades det första standardiserade programspråket för företagets administration, Cobol (Common Business Oriented Language). De närmaste 20 åren blev fler program skrivna i Cobol än i något annat språk.

Programmeringen i Cobol gjordes då för hand genom att fylla i en oändlig massa blanketter. Efter att noggrant försökt kontrollera att det inte fanns stavfel eller logiska fel gick man med blanketthögen till stansoperatrisen. Med en bunt hålkort i handen var det dags att ställa sig i jobbkön till maskinhallen där man så småningom fick tillbaka resultatet från kompileringen på pyjamaspapper tillsammans med en fellista.

Med hjälp av fellistan såg man var i programmet det fanns fel. Efter några kompileringar var programmet tekniskt OK, men det kunde ju finnas andra fel och buggar som gjorde att resultatet inte blev vad man väntat sig.

Inför år 2000 upptäckte man att det fortfarande finns mängder med gamla cobolprogram som fortfarande användes. Cobolprogrammerarna som varit arbetslösa i tio år blev guld värda för att leta upp alla programsnuttar som kanske inte skulle fungera efter sekelskiftet.

Bland annat för att spara plats i programkoden har man använt datum med formen 99-12-31 för den 31 december 1999. I så fall kan ju 00-01-01 betyda den första januari 1900 i stället för 2000. Millennieskiftet passerades utan problem. Om konsulterna gjorde ett bra jobb eller om farorna var överdrivna, därom kan man ha olika åsikter. Klart är att det kostade stora pengar och att många konsulter blev rikare på kuppen.

På tal om buggar, det sägs att ordet bug uppfanns redan när den första datorn; ENIAC, inte gick som den skulle. Då hittade någon en insekt, en bug (vägglus), i en kontakt.

LÄS MER i 14.html Programspråken - 2: Basic, Programspråk för PC

Till innehållsförteckningen


http.//www.programguiden.se  

klicka här: